tisdag 16 februari 2010

En annorlunda dag

Idag har jag och mina syskon fått träffat doktorn. Vi behövde prata och få lite mediciner och sjukskrivningar. Hur kan man säga hur länge en människa ska sörja?När ska man orka gå och jobba igen?Det är ju inte så att man är ledsen fram till begravningen, man bär ju med sig sorgen även efter det. När min mamma gick bort sa jag upp mig från mitt dåvarande jobb. Började om helt och hållet med ett jobb jag aldrig gjort innan. Jag blev dagmamma. Från att ha arbetat i butik sedan jag var 17 år skulle jag ha ansvar för flera barn jag aldrig träffat förut. Men vad mycket kärlek och glädje jag fick varje dag. Att gå från sura kunder som behandlade en som vatten ibland till glada, positiva barn som bara ville ha kärlek.

Tyvärr kunde man bara få ett halvår i taget, så det var lite osäkert hur framtiden skulle bli, så då kom lilla Josefin till.

Men nu när jag tänker på jobbet får jag panik. Hur ska jag kunna ställa mig bakom kassan och vara glad, och se när det kommer in nyblivna farmödrar och mormödrar som ska köpa kläder till sina barnbarn, när mina barn har förlorat sin mormor och morfar???

Jag får väl helt enkelt tänka över min framtid, det gäller ju även arbetstiderna. Kan inte jobba till 20 på kvällarna och komma hem vid 21, och eftersom Andreas jobbar kvällar med så.....

Imorgon är en annan dag. Vet inte hur jag ska må, vad jag ska känna och vad jag ska göra. Men det blir som det blir...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar